● UTRIKES Uruguay blev i december det första landet i världen att legalisera odling, försäljning och användande av marijuana. Nu har landets myndigheter avslöjat hur drogen ska produceras och säljas lagligt i landet. Licensierade apotek ska sälja drogen för ungefär sex kronor per gram och konsumenter tillåts köpa 40 gram i månaden, rapporterar BBC. Mellan 18 och 20 ton marijuana kommer uppskattningsvis att konsumeras varje år. Landets regering hoppas att de nya reglerna ska motverka drogkarteller, men kritiker säger att det i stället kommer leda till fler drogmissbrukare.
En naturlig fråga som inställer sig - "Hur tänkte ni nu?". Att "ge bort" narkotika, som detta påfund även torde uppfattas av samhällsmedborgarna i Uruguay (trots en betydligt lägre genomsnittsinkomst), borde rimligtvis leda till att fler prövar. Att fler prövar borde också rimligtvis leda till att numerären missbrukare ökar. Att alla missbrukare skulle vara helt nöjda med en missbruksdos på 1,3 gram cannabis/dag är inte troligt, vilket kommer att skapa en efterfrågan på "illegal cannabis". Att just "tillgång/efterfrågan" är grundbulten för all handel, vilket även innefattar kriminella varor, är knappast en kunskap som kan ha passerat obemärkt förbi även de styrande i Uruguay. Så, åter till frågan - vem tillgodoser den illegala efterfrågan i praktiken? För det finns säkert en teoretisk förklaringsmodell men den, precis som skälen för att legalisera cannabis i Uruguay, presenterar bara teoretiska antaganden om förhållanden i en värld långt ifrån verkligheten.
Detta världsfrånvända antagande syns tydligt genom att man valt just att legalisera drogkartellernas varor, för att på så vis i teorin låta staten ta över och kontrollera deras marknad. Men som nämnts tidigare, "hela marknaden" innefattar både tillgång/efterfrågan. Att sätta marknadspriset på cannabis till sex kronor grammet, är i detta sammanhang inget annat än ett teoretiskt försök av de styrande i Uruguay att utöva kontroll och över en del av marknaden - efterfrågan. Detta genom att erbjuda ett billigare alternativ på varan (näst intill gratis) jämfört med drogkartellerna, med ett sannolikt ökande missbruk som följd i samhället. Denna åtgärd är är både inhuman och omdömeslös av staten Uruguay.
Med detta konstaterat, väcks en ambivalent nyfikenhet inombords. Hur ser Uruguays teoretiska plan ut för att kontrollera tillgången, (den andra delen av marknaden) som är bestämd till 1,3 gram/dag för konsumenten. Som det framgår i artikeln, och i tidigare resonemang, har man tänkt sig att utöva kontroll över "tillgång" genom försäljning via apotek och att tillåta egen odling (40 gram/månad). För att kunna kontrollera att dessa regler efterlevs måste set finnas en möjlighet att särskilja vad som är en kriminell vara och vad som inte är en kriminell vara. Är detta möjligt, att särskilja dessa varor? Om inte, så kan man på goda grunder anta att Uruguays strategi i att bekämpa drogkartellernas cannabis marknad gå om intet. Att den teoretiska lösningen i praktiken blev två aktörer på samma "legala" marknad - drogkartellerna och staten Uruguay.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar